Här kan man se hur ett typiskt Landshövdingehus ser ut.

Landshövdingehus: en typisk byggnad i Göteborg

I Kvillebäcken fick man fler industrier, vassarna dikades ut och fler och fler människor och företag kom dit.
Vid 1800-talets senare del och i början av 1900-talets byggdes det stora landshövdingehus för de allt fler industriarbetarna och lägre tjänstemän.

Landshövdingehus är en byggnadstyp av trevånings hyrerhus, som har fått sitt namn av den landhövdingehus i Göteborg Albert Ehrensvärd som sanktionerade de första ritningarna.
Typen kännetecknas av att bottenvåningen är byggd av sten, medan den andra och den tredje är uppförd i trä. I Göteborg gällde att man inte fick bygga högre trähus än två våningar, detta på grund av den stora branfaran. Helst skulle man bygga allt i sten med det var väldigt dyrt.

Lägenheterna bestod oftast av ett rum och kök medan femton personer bodde i dessa lägenheter. Husen byggdes med unnegårdar och lägenheterna hade ofta inkommande ljus två värdesträck, ett fönster i köket mot gården och ett till mot gatan.

Under 1940- talet kom nya lagar som förbjöd byggandet av nya landshövdingehus på grund av rädslan om det skulle bli krig fast kring år 1940 bodde upp emot hälften av standen befolkning i dessa hus.

Området och fastigheter

• Böstäder i området är samlade runt Kvilletorget och dess närbelägna gator.


• Alla är trevåningshus och de flesta med landshövdingeguskaraktär om än i modern tappning.
• De gamla landshövdingehusen runt torget är tivna och nya kvarter har vuxit upp. Trettiotalshusen ligger kvar.


• Det finns hiss i flertalet av dem.


• En del av lägenheterna är utrustade med balkong, burspråk, solterras eller uteplats, andra med snedtack och vindskupor.


• För bilar finns både garage och p-platser samt ett separat parkeringshus med öppna och täckta platser.


• Kommunikationerna är mycket goda både med bil, cykel, spårvagn och buss.


• Affärer, restauranger och närservice finns på och omkring Kvilletorget.

vid Kvilletorget

Kvilletorgets Historia

Kvillegatan - Kafé Briggen

Kvilletorget utgjorde en samlingspunkt under första hälften av 1900- talet. Där bedrevs torghandel av bönder från det övriga Hisingen, främst från Tuve, Säve och Skändla.
Runt om torget växte landshövdingehusen upp. De flesta byggdes 1890- 1900, med affärslokaler i bottenplan eller källare.
Fast det är fel att säga att husen byggdes runt torget. Förmodligen var torget det som iordningställdes sist. År 1922 namngavs torget och närliggande gator, med stadsdelen fungerade före detta utan gatuadressen.

Vid Kvilletorgets nördöstra hörn går Kvillegatan, som kallas så sedan 1922. Den hette innan dess Kvillebäckensvägen och ännu tidigare Tuvevägen och var den stora leden ut mor Tuve och Säve.

På Kvilletorget började Albert och Frida Johansson från Tuve att "torga" 1929. I början av 1960- talet övertog deras dotter gården och torghandeln och är en av de få torghandlare som ännu hänger med på Kvilletorget.

På västra sidan av torget sträcker norra delen av Tunnbindaregatan. Där Gnistan senare byggdes låg från sekelskiftet ett stort trähus som hette Bualund. Efter Bualund låg tre landshövdingehus, nr 28, 30 och 32.

På norra sidan av torget låg Liljan och Solhem.

På östra sidan av torget låg en rad affärer. På hörnet mot Kvillegatan låg Petterssons charkuteri. Bredvid chakuteri låg en specieaffär som startade 1926. Förutom de vanliga specierna såldes träskor, fotogen och fodervaror.
Affären såldes 1958 till Falbygdens ost. Där såldes smör i lösvikt och det var inte många ställen man gjorde det på. Folken brukade stå i kö på Falbygdens ost för att köpa ost och smör i lösvikt.

På andra sidan specieaffäären låg en konfektyaffär, en strykinrättning och på hörnet mot Brämaregatan en mjölkaffär som sedan blev Arlabutik. Där sålde man mjölk, grädde och smör, men även rundstycken och wienerbröd.

Huset i hörnet av Brämaregatan och Kvilletorget kallades "Gula Faran". Där bodde på 20- 30 talet bl.a. fyra familjer Johansson.
Bredvid "Gula faran", på Brämaregatan, låg ett åkeri. Det fanns telefon i åkeriet och barnen fick springa med telefonbud både till affärer och privatpersoner eftersom det inte var så vanligt ,ed telefon på 20-talet.

Längst ner på Brämaregatan på samma sida som Kvilletorget, ligger nr 1. Huset finns fortfarande kvar, men är renoverat och moderniserat.

Gamla Hisingsbron

Brämaregården och Kvillebäcken

flygbild som togs 1968

• Brämaregården

Lundby socken var vid införlivningen med Göteborg den största församlingen i 1906. Lundby är nu uppdelar i tre församlingar: Lundby, Brämaregården och Biskopsgården. Redan 1550 bestod Lundby av sjutton olika gårdar, och Brämaregården var en.

År 1657 fanns det redan tre bönder där. Fast byn blev för trång och man blev tvungen att flytta ut. En ny Brämaregården byggdes på hemmanets utmarker, där stadsdelen Brämaregården idag ligger.

• Kvillebäcken

Stadsdelen Kvillebäcken ligger nu mellan Hjalmar Brantingsgatan och Nya Björlandavägen, från Gustav Dalènsgatan till Flunsåsberget i Bremaregården. För drygt 100 år sedan och fram till 1950- talet var det istället området kring Kvilletorget som kallades Kvillebäcken.