Kvilletorgets Historia

Kvillegatan - Kafé Briggen

Kvilletorget utgjorde en samlingspunkt under första hälften av 1900- talet. Där bedrevs torghandel av bönder från det övriga Hisingen, främst från Tuve, Säve och Skändla.
Runt om torget växte landshövdingehusen upp. De flesta byggdes 1890- 1900, med affärslokaler i bottenplan eller källare.
Fast det är fel att säga att husen byggdes runt torget. Förmodligen var torget det som iordningställdes sist. År 1922 namngavs torget och närliggande gator, med stadsdelen fungerade före detta utan gatuadressen.

Vid Kvilletorgets nördöstra hörn går Kvillegatan, som kallas så sedan 1922. Den hette innan dess Kvillebäckensvägen och ännu tidigare Tuvevägen och var den stora leden ut mor Tuve och Säve.

På Kvilletorget började Albert och Frida Johansson från Tuve att "torga" 1929. I början av 1960- talet övertog deras dotter gården och torghandeln och är en av de få torghandlare som ännu hänger med på Kvilletorget.

På västra sidan av torget sträcker norra delen av Tunnbindaregatan. Där Gnistan senare byggdes låg från sekelskiftet ett stort trähus som hette Bualund. Efter Bualund låg tre landshövdingehus, nr 28, 30 och 32.

På norra sidan av torget låg Liljan och Solhem.

På östra sidan av torget låg en rad affärer. På hörnet mot Kvillegatan låg Petterssons charkuteri. Bredvid chakuteri låg en specieaffär som startade 1926. Förutom de vanliga specierna såldes träskor, fotogen och fodervaror.
Affären såldes 1958 till Falbygdens ost. Där såldes smör i lösvikt och det var inte många ställen man gjorde det på. Folken brukade stå i kö på Falbygdens ost för att köpa ost och smör i lösvikt.

På andra sidan specieaffäären låg en konfektyaffär, en strykinrättning och på hörnet mot Brämaregatan en mjölkaffär som sedan blev Arlabutik. Där sålde man mjölk, grädde och smör, men även rundstycken och wienerbröd.

Huset i hörnet av Brämaregatan och Kvilletorget kallades "Gula Faran". Där bodde på 20- 30 talet bl.a. fyra familjer Johansson.
Bredvid "Gula faran", på Brämaregatan, låg ett åkeri. Det fanns telefon i åkeriet och barnen fick springa med telefonbud både till affärer och privatpersoner eftersom det inte var så vanligt ,ed telefon på 20-talet.

Längst ner på Brämaregatan på samma sida som Kvilletorget, ligger nr 1. Huset finns fortfarande kvar, men är renoverat och moderniserat.